det är höst, riktig höst med kyla och gula löv. snön föll i morse när jag åkte till jobbet. ett litet leende spred sig i mitt ansikte och hjärtat fylldes av lite extra värme trots kylan.

hösten har varit fin, medgångarna har varit fler än motgångarna och ingen är nog mer tacksam än jag. jag får jobba och jag vill jobba, jag får spendera dagarna tillsammans med barn i olika åldrar, de ger lycka, glädje och en hel hög av kunskap. 

nu har jag försökt forma tankarna till ord här många gånger.. skrivit och sen raderat och sen skrivit och raderat det igen. tankarna är många men svåra att sätta ord på, svåra att formulera för att ni ska få något grepp om vad jag har att säga. jag försöker fatta mig kort i stället, försöker beskriva det jag vill säga med få ord, ett bra sätt att beskriva det hela på är att känslan i både hjärtat och magen är precis så som man önskar att den alltid var.