senaste veckorna har jag träffar massor av nya människor.
jag har lärt mig massa nya saker vilket inte hör till vanligheterna.
det är märkligt men roligt.
det är mest märkligt för att jag aldrig mer kommer träffa vissa igen,
men det är roligt för att jag trivs som fisken i vattnet.

jag lyssnar på lasse, det var längesen.
jag saknar emelie, jag trivs nu. bra mycket bra.
men jag saknar hon som alltid förstår sig på utan att man säger,
hon som det inte går att bli arg på och hon som tittar på stjärnorna med mig från loftgången.
jag längtar efter julafton när jag för öppna paket, känner mej som ett barn,
men jag längtar faktiskt.

det känns underligt att äventyret förmodligen inte är sig riktigt likt till våren.
jag vill ju har världens bästa pappa och världens bästa peppe på jobbet! :)

för övrigt så tycker jag inte alls om att sakna, jag bara längtar efter allt ibland.
hej jag behöver en kram.

i vinter ska vi grilla korv i våran öppna spis, jag tycker det blir en bra avslutning för detta inlägg.
eller när förresten, jag har gjort en pepparkaks-boris, han ska hänga i fönstret.
sköt om er gott folk. / peggy sue.